Tre...

...veckor senare: Hestia mår bra, ingen hälta eller så, dock har jag varit nere i en svacka efter tävlingen & inte riktigt orkat rida med någon ordning - några få lugna uteritter har det blivit & så har jag försökt mig på lite markarbete på ridbanan med blandade resultat; det har gått halvkasst, riktigt dåligt eller uruselt mestadels. Fast i onsdags hade vi roligt i paddocken! Jag hade varit på Jula & köpt rullar med röd/vitt plastband som jag använde för att spärra av avigt & rätt tills paddocken såg ut som värsta brottsplatsen, sedan hjälptes stallets tvåbenta åt med att löshoppa Starman, Pika, Newton, Hestia, Våfflan, Mikey & slutligen Flory. Jättebra gick det & Ingela tog fina bilder.

   Igår vilade vi & idag red jag ut tillsammans med Alice/Mikey; en runda i alla gångarterna som också inkluderade en del klättring på åsen. I de brantaste backarna var jag hyfsat tacksam för mina nyinköpta helskodda ridbyxor - har inte ridit med mocka(imitation) uti ändan om på år & dar, men herregud så mycket säkrare man satt i sadeln. Vilken uppfinning! :-D

Going to...

...Goinge.  Jag skrittade ut ett par rundor i början av veckan: en sväng runt Delanders & sedan Forsbergsrundan & därefter fick Hestia vila & samla krafter medan jag ägnade mig åt annan tävlingsförberedande verksamhet: Putsande & fejande & tvättande & hovslagande & packande & shoppande & flätande & borstande & så vidare. Natten mellan fredag & lördag tillbringade jag hos Johanna på Agelund & jag hade lite svårt att somna, sov väl en timme ungefär innan klockan ringde vid 4-tiden, men kände mig hyfsat pigg ändå.
   Hestia bråkade lite när hon skulle in i transporten så vi tog till linan nästan med en gång så att hon inte skulle hinna dra på sig några sårskador som hon gjorde sist jag lasttränade. Körningen gick bra & snabbare än väntat så vi var uppe Glimåkra i god tid, lastade ur häst & kånkade bort utrustning till viloområdet & därefter gick jag för att veterinärbesikta Hestia. Förbesiktningen började lite udda med att det relativt nyinplanterade chippet i Hestias nacke inte gick att hitta - de försökte flera gånger & hävdade å det bestämdaste att det inte var avläsarapparaten som behövde nya batterier vilket jag trodde. (Blir väl till att kontakta Eva Fahlbrink som chipmärkte & be henne kolla upp det, tydligen kan chippet åka ut om man har otur & ibland har man ju det...) I övrigt så gick besiktningen bra, inga anmärkningar någonstans & 50 i puls.
   Efter bangenomgång & allmän uppladdning gick starten klockan 10:15 & jag slog följe med en tjej med halvblod som red sin första Clear Round. Första milen bjöd på ett spänningsmoment bara i form av GUNGANDE BARN (Hestias största skräck här i livet är FOLK som beter sig UNDERLIGT, dvs som bär omkring på saker, kör runt med barnvagnar, hoppar studsmatta, grillar flintastekar, åker rullskidor, cyklar på enhjulingar, öppnar dörrar, slänger sopor, tvättar bilar etc etc, eller i det här fallet svingar sig fram & tillbaka i luften på det läskigaste tänkbara sättet..) men det momentet var å andra sidan så spännande att jag blev tvungen att hoppa av & dra Hestia förbi. Som tur var låg det några stora stenar en bit bort så jag kunde ta mig upp i sadeln igen utan större bekymmer. Vi travade på, Ingela mötte upp efter ca 12-13 km & Bästis doppade ner "snudan" i betforvattnet som hastigast men hade ingen lust att göra någon längre paus. Vi fortsatte några kilometer till travandes i rätt så bra tempo & Hestia var hur fin som helst, så bröt vi av till skritt en stund & när vi sedan började trava igen kändes hon plötsligt ordentligt halt på höger framben. Vi hade precis passerat skylten som markerade 20 km av slingans 32 när jag fick säga åt mitt ridsällskap att fortsätta utan mig, jag var tvungen att bryta. Jag skrittade/promenerade med Hestia längs återstoden av banan in till tävlingscentrum (hon är ju inte den lättaste hästen att leda så jag fick rätt så ont i "höger fram" jag med...), sedan åkte vi rättmätigt ut på hälta i veterinärbesiktningen - inga andra anmärkningar dock, hon var fräsch för övrigt. Vi hade en bra dag ändå; Hestia skötte sig fint på tävlingsplatsen, lastningen gick hyfsat smidigt både när vi skulle dit & hem, Ingela var fantastisk förstås både som groom & fotograf (tyvärr ser jag ut som hej kom & hjälp mig på alla bilder, men Hestia blev snygg i alla fall..) & jag gläds åt Görels & Kikkis godkända ritter i T50 km-klassen. Just nu i skrivandets stund är jag inte så sugen på att tävla igen med Hestia någonsin men sådant kan ju ändras framöver - vi får se.

   Idag, söndag, har jag jobbat hela dagen & inte varit i stallet men jag har fått det rapporterat till mig att Hestia har tagit det lugnt i hagen samt att hon inte är varm eller svullen i benet/hoven i alla fall - jag ska undersöka henne närmare imorgon.

Sammanfattning...

...av månad & vecka: I måndags fick Hestia vila efter den tuffa träningsrundan dagen innan - jag vet inte hur det var med henne men JAG hade åtminstone en gnutta träningsvärk i mina ben. På tisdagskvällen tog Petra & jag en lugn tur runt Vasaholm, ca 45 minuter i skritt & lite trav. Detta var förövrigt månadens sista dag, tillika Valborgsmässoafton, så för att sammanfatta april månad kan jag lite kort berätta att det blev 14 uteritter på 45 min - 4 timmar, ett par ridpass i hagen, några vändor i lina/tömmar & så lasttränade jag Hestia vid två tillfällen med blandat resultat. Nåväl:  I onsdags skrittade jag en längre runda tillsammans med Ingela & Jenny. Vi red genom sommarhagen & sommarstugeområdet & sedan via byn på vägen hem & Hestia hade väldigt mycket att titta på & skygga för & var väl inte jätterolig att sitta på just då - jag har varit med om skönare ridturer... ;-) Vila på torsdagen då jag jobbade kväll & dagen därpå red jag Forsbergsrundan i skritt & trav med vännerna från Agelund.
   Igår linlöpte jag Bästis en halvtimme över bommar på marken; hon var som vanligt alldeles paddocksgalen i början men efter ett tag slappnade hon av & gick ganska fint. Efter longeringen lät jag henne beta ett tag på gårdsplanen som belöning - vissa såg lite avundsjuka ut faktiskt. :-)

                                               
   Ikväll har jag varit ute på en kortare tur (1½ timme) på heden ihop med Jenny, Alma & Ingrid - lugnt tempo & vi red en del off road, över stock & sten, genom vatten & upp & ner i småbackar. Nu är det skritt & vila som gäller fram tills tävlingen på lördag så att vi inte är trötta i benen redan innan starten går! :-P Det känns i alla fall som om Hestia är väl förberedd för uppgiften - hennes ork tvivlar jag inte ett dugg på. LITE orolig över min egen kondis (& framförallt mina fötter & knän..) är jag, men jag hoppas att det ska gå vägen.  Göinge here we come!

Nu...

   ...ökar vi takten! Den här veckan har jag påbörjat en tillvänjningsprocess som nog kommer att bli en segdragen historia: Hestia ska bli kompis med paddocken nu när den är brukbar igen efter den långa vintern. Jag har longerat henne där två gånger (i måndags & onsdags) & allting var jättesuperduperlivsfarligt.

   Utöver longeringen så har det även blivit tre uteritter under veckan: I torsdags skrittade jag en sväng med Emma & Jenny & både igår (lördag) & idag har vi varit ute på Revingehed & roat oss; igår red Jenny, Alice & jag tillsammans med ett par av Agelundarna en 13-kilometersrunda som inkluderade en hel del trav & galopp - 1 timme & 45 minuter ungefär var vi ute. Idag var tempot betydligt högre än så: Görel & EssEmEss kom från Björnstorp & hämtade upp mig/Hestia samt Jenny/Flory & så gav vi oss iväg på en rejäl träningstur. 2,8 mil red vi & travade/galopperade flera kilometer i sträck. (Pga ett par pauser för att rätta till utrustning & för att låta hästarna vila & beta ett tag + skritt på asfaltsvägen till & från heden samt grindöppnande osv blev medelhastigheten på hela ridturen "bara" 7,8 km/timmen men, för att jämföra med gårdagens runda då jag ändå tyckte att tempot var helt okej, så transporterade vi idag oss en 13-kilometerssträcka på bara 1 timme - då gick det undan med den billiga leverkorven som man säger!)

   Väldigt mycket var väldigt positivt idag (vädret, ridsällskapet, våra fina ridvägar & hästarna som skötte sig mycket bra överlag - Flory som är den minst rutinerade var allra duktigast faktiskt) & lite var negativt såsom att mina fötter gjorde förbenat ont & domnade bort när jag travade/galopperade långa stunder & så var Hestia alldeles omöjlig att hoppa upp på igen efter att jag hade suttit av för att öppna den näst sista grinden så jag fick promenera med henne hela vägen hem till stallet. Nåväl, då fick jag i alla fall tillbaka känseln i fötterna...
 

 

Hipp hipp...

...hurra hurra hurra! Hestia har fyllt år; den 15/4 blev hon fjortis & det uppmärksammades inte alls - jag glömde fullständigt bort det. Dock slutar man ju ofta upp med att fira sina bemärkelsedagar en massa  när man kommit upp i en viss ålder & jag är ganska säker på att den åldern är ungefär 14 år för hästar så jag tror att hon förlåter mig. Nåväl: Den här veckan har det blivit fyra uteritter. & inget mer. Det känns okej, det är ju mest uteritterna jag räknar ändå. I måndags skrittade jag ut en knapp timme tillsammans med Emma, Alma samt Starmans nya flicka Tyra & dagen därpå blev det en något längre skrittrunda med Jenny & Flory. En lugn tur på heden sedan på onsdagen; Iza & jag hade med oss två grindöppnande ponnyflickor (Alma & Ingrid) & behövde inte hoppa av en enda gång, det var lyxigt. Torsdag & fredag blåste det som tusan så då red jag inte alls & igår, lördag, var jag tävlingsfunktionär på Vedemaritten från morgon till kväll & satt på en campingstol i solen ute på banan & prickade av ekipagen när de red förbi. Verkligen en trevlig dag & solbrännan i ansiktet fick jag på köpet!

  Idag när jag kom till stallet (med föreställningen att min häst skulle vara überpigg efter tre vilodagar) möttes jag av den här synen, jag trodde att jag hade hamnat på ett slagfält:

   Efter att de stupade hade rest sig igen red Jenny & jag ut en sväng på heden i sällskap med tre trallande Agelundare - två timmar i alla gångarterna. Väl hemma igen hade Emma & co kommit tillbaka från dressyrtävling (som hon vunnit!) & eftersom trailern var kopplad & öppen tänkte jag att jag skulle passa på att lastträna lite snabbt innan jag släppte ut Hestia i hagen. Mellanväggen i transporten var inte flyttad åt sidan, Hestia hade träns på sig (jag föredrar att lasta henne i grimma & kedjegrimskaft), jag hade inget godis i fickan, ingen medhjälpare & det var lite distraherande studsmatteaktivitet i trädgården bakom oss - finn fem fel kan man säga. Trots allt detta gick Hestia in i transporten utan större protester men hon trampade lite oroligt där inne. När jag backade ut henne igen hann jag under loppet av tre sekunder ungefär diskutera med mig själv inne i huvudet om huruvida jag skulle nöja mig med lastträningen för den här gången eller om jag skulle leda in henne i transporten ytterligare en gång & kom dessvärre fram till fel beslut: Jag provade att lasta en gång till & då vägrade hon naturligtvis att gå in. Jag höll på & höll på, jag kunde ju inte ge upp & låta henne vinna & Hestia hoppade & studsade & kastade sig & backade & reste sig & slog upp ett fult sår ovanför ögat - jag var säker på att jag lyckats göra min numera hyfsat lättlastade häst svårlastad igen. Efter 25-30 minuter kom Ingela till undsättning med linorna & då gick hästskrället in i alla fall. Nu tänker jag inte öva mer på lastningen (så att det inte blir ännu värre) utan vänta tills det är skarpt läge, dvs när vi verkligen SKA åka iväg & tävla.

   Jag har nu bestämt mig för att rida Clear Round 50 km på Göingeritten eftersom anmälningsavgiften är betydligt billigare i CR än i tävlingsklassen tack vare Kavlis sponsring + att tempot är lägre & chanserna mycket större att jag hittar ridsällskap som vill ta det lika lugnt som jag.  

Ett...

...skepp kommer lastat. Med vadå? Med en snabbgenomgång av veckan som gått: I måndags var jag ute med Görel & Elvy på heden i 4 timmar; alla gångarterna & lite plask & lek i Krankesjön som nu var fri från is - sist vi red där var det folk som åkte skridskor på sjön. Efter denna långtur blev det några lata dagar tisdag-fredag då jag bara red en stund i hagen en gång samt longerade en halvtimme en annan gång, annars vilade vi oss i form Bästis & jag. Igår, lördag, hängde jag med Agelundarna på en Forsbergsrunda på ca 1½ timme & idag var jag i stallet på eftermiddagen: Ingela höll på att lastträna Våfflan när jag kom dit & när hon var klar passade jag på att provlasta Hestia också - det var ju några månader sedan hon stod i transporten senast. Jag gick in med henne i trailern, lät henne stå stilla där inne någon minut & backade sedan ut henne igen; gjorde detta ett par gånger efter varandra & det gick rätt så bra faktiskt! Efter lastningen red jag, Alma & Ingrid en sväng runt Delanders i skritt & trav - det var så varmt att jag kunde rida i bara fleecetröja, utan jacka över, för första gången i år! Härliga tider. :-)

Du gamla du fria...

...du smällfeta ko. Vi har haft ännu en helt okej vecka måste jag säga; i måndags blev det uteritt för tredje dagen i rad, den här gången på heden tillsammans med Ingela, Jenny & Alma. Två timmar i ganska så högt tempo - en hel del trav & galopp.

   Dagen därpå "trimmade" jag, Jenny & Alice våra havremopeder i hagen. Att trimma, gott folk, det är något som dressyrnissarna håller på med - förr trodde jag att det innebar att de tränade på & finslipade något speciellt, t ex inför en tävling, men numera tycker jag att det verkar som att "trimma" betyder att rida självständigt på ridbanan punkt slut (rätta mig gärna om jag har fel) till skillnad från att "träna" (för instuktör) & så finns det de som "joggar" också, det gör man med fördel dagen efter att man har "tränat" & det är lite mer avslappnat än när man "trimmar" men för ett otränat öga kan det nog se ungefär likadant ut... ;-) Hur som helst, vi trimmade alltså en knapp timme i alla gångarter & Hestia var faktiskt riktigt fin emellanåt.
   På onsdagen fick Hestia vila medan jag motionerade på egen hand: Jag mockade ut vinterbädden & körde åtta tunga kärror med våt halm upp på gödselstacken, sedan blev det en tur ut med Ruth & Iza i torsdags. Vi red en lite utökad Forsbergsrunda som tog ca 1 timme & 40 minuter. Ny 2-timmarstur på Revingehed på fredagen tillsammans med Johanna/Wilma & Amanda/Justi från Agelund; denna ritt inkluderade ett par riktigt snabba galopper i uppförsbacke samt en hel del trav/galopp i lugnare tempo också. Justi var heden-nybörjare & tyckte att kossorna var liiide räliga & då tyckte förstås Hestia det med trots att hon inte brukar vara rädd för dem annars. Men, men... En trevlig runda förövrigt!
   Helgjobb för min del så igår, lördag, fick Hestia vila helt & idag longerade jag en stund i skritt & trav över en bom på marken.
   Dessutom: Hestias pass har kommit tillbaka från Svenska Hästavelsförbundet redan - hon fick behålla det gamla passet (det var visst EU-godkänt trots allt) så det hela gick både snabbare & smidigare & blev betydligt billigare än vad jag hade räknat med, tjoho! Nu är hon svensk medborgare, min Bästis. Vi kommer nog att fira lite i dagarna med nationalsång & knäckebröd tror jag. :-) (Gammal bild..)

Snöblindhet...

...& tunnelseende. I slutet av januari tänkte jag att "Om en månad, då är det slut på vinter & is & snö." Jag hade fel. I slutet av februari tänkte jag: "Om en månad, DÅ är det vår på riktigt!" Men nej, fel igen. Idag är det sista mars & nu vågar jag knappt hoppas på att vi slipper vintern någonsin... Okej, solen skiner & värmer ganska gott idag faktiskt men där solen inte kommer åt, som på Pederslunds gårdsplan & ridbana, ligger snön & isen kvar & det ska fortsätta vara minusgrader på nätterna minst tio dagar till enligt väderprognosen. Men, men; vattnet fungerar i stallet sedan någon dag tillbaka i alla fall - hurra! Man får verkligen vara tacksam över det lilla...
   Annars har det varit en bra vecka, den här, mellan snöbyarna: Måndag & tisdag red jag tillsammans med Jenny, Florys nya medryttare, i hagen - lite markarbete/typ-dressyr i en halvtimme ena dagen & en knapp timme den andra. I onsdags kom Eva F med chipmärkningsgrejerna; Hestia blev lite upprörd & sa "Vafan, det har ju nyss varit EN elak tant här & stuckit mig i halsen & nu kommer det EN TILL! Det kan inte vara nyttigt!" Efter veterinärbesöket belönades Hestia med en ordentlig tur på heden med mycket trav & galopp tillsammans med Våfflan & Pika, då blev hon på lite bättre humör. Två timmar var vi ute.
   Sedan hade jag kvällspass på jobbet i dagarna två; på torsdagen fick Hestia vila helt & i fredags hann jag longera henne en stund innan jobbet. Igår (lördag) så var det dags för årets hittills mesta äventyr: Jag, Ingela & min klubbkamrat Elvy träffades på förmiddagen & red till andra sidan väg 11 via den lilla gång- & cykeltunneln vid Knivsåsen. Vi fick hoppa av & leda hästarna igenom, det var knappt Våfflan kom under ändå - han fick verkligen huka sig. (Lillebror på bilden är BETYDLIGT mindre än Våfflan...)

   Jag hade haft lite tunnelångest men Hestia skötte sig jättefint, hon var nog den av de tre hästarna som tog det lugnast. Nåväl, vi fortsatte till Görels stall i Björnstorp där vi hämtade upp henne & EssEmEss & sedan blev det en härlig runda i skogen på Romeleåsen. Att bege sig in i skogen kändes som att komma ut ur garderoben (hehe) & kliva rakt in i landet Narnia - där rådde midvinter fortfarande med massor av snö på somliga ställen. Eftersom det var så isigt & halt på skogsvägarna skrittade vi mest men här & där gick det att trava eller galoppera en bit. Hestia var mycket pigg & glad!

   När vi skulle tillbaka till Torna-Hällestad igen red vi över vägen istället för under - det gick också bra. Totalt var vi ute i fyra timmar & vi hann knappt komma hem innan vi började planera inför nästa Björnstorpstur.
   Idag hängde Bästis & jag med ett par av Agelunds ridhusnördar (ridhusnördarnas eget ord, inte mitt) på en kortare runda i skritt & trav & Hestia kändes väldans pigg trots gårdagens bravader.
   Under mars månad har vi varit ute på elva uteritter, varav fyra rejälare dvs på minst två timmar. Lite mer aktiviteter hemma på gården än vanligt har det blivit; markarbete, longering/tömkörning & promenad hemmavid. Den här månaden har jag också fixat med en del annat runt omkring; Hestia har fått nya skor & sin årliga vaccinationsspruta, hon har blivit ID-kontrollerad & chippad & passet & alla bilagor är nu inskickade till Svenska Hästavelsförbundet för registrering.
   Dessutom: Jag har faktiskt tagit beslutet att INTE rida Vedemaritten den 20 april eftersom jag inte vet om allting hinner bli klart med stambokföring & licenser osv. Däremot kommer jag att åka med Görel (som ska vara domare) upp & hjälpa till som tävlingsfunktionär; jag har ändå tagit ledigt från jobbet hela den helgen. Min & Hestias första tävling i år blir Göingeritten den 11 maj - den ritten har jag ridit en gång tidigare & banan är jättetrevlig, jag ser verkligen fram emot detta & vem vet, har man RIKTIG tur är det kanske till & med barmark i skogarna då... ;-)

Ridspår...

...i skidspår. Hestia fick vila måndag-tisdag tack vare en kombination vaccinering, storm & kvällsjobb & i onsdags skrittade jag ut en knapp timme med Ingela, Alma & Ingrid. Longering dagen därpå & i fredags tog Iza & jag en tur i skritt & trav genom sommarhagen & förbi stugorna - inte så somrigt som det låter; det blåste & snöade emellanåt men det var en trevlig runda ändå. Vi var ute i ca 1 timme & 20 minuter.
   I helgen har vi haft ett par fina januaridagar så här i slutet på mars med någon minusgrad, sol & snö på marken. Igår (lördag) blev det ingen ridning för min egen del trots det fina vädret; istället följde jag med Görel & hennes EssEmEss till Halmstad & Medeltidsritten som groom. Det är inte helt vanligt med distanstävlingar på snö & is men det fungerade faktiskt bra - distansritt är den nya vintersporten, det fattades bara lite folk med bjällror & blåbärssoppa längs banan. :-) Både Görel & vår klubbkamrat Kikki gjorde godkända & riktigt fina ritter i T50 km; Kikki red på personbästa 3 timmar & 23 minuter (!) på isgatorna & Görels ridtid blev 4 timmar & 18 minuter.

   Idag har Bästis & jag varit ute på en lite längre runda med vänner från vårt eget stall & från Agelund. Vi red runt Krankesjön, en lugn tur på 2 mil/3 timmar & det gick förträffligt bra. Ingela fotograferade & facebookade med telefonen i vanlig ordning - jag lånar den här bilden av henne:

   Vidare så är tid för chipmärkning & ID-kontroll bokad: Veterinär Eva Fahlbrink kommer till Hestia på onsdag & fixar detta så kanske, kanske blir registrerandet & licenssökandet klart i tid så att jag hinner anmäla oss till Vedemaritten. Jag hoppas på det, blev väldigt tävlingssugen i lördags minsann! :-)  

Pass...

...på! Idag har Hestia blivit vaccinerad & med detta inskrivet skulle hennes pass varit i ordning inför den annalkande tävlingssäsongen tänkte jag. Men nej. Naturligtvis inte...

  Jag var medveten om att reglerna för ryttarlicenser ändrades från & med 2012 även om jag inte hade satt mig in i det hela så jättenoga då jag inte tävlade själv förra året. Att reglerna för HÄSTlicenser också var nya hade jag däremot missat; sist jag tävlade (2011) behövde hästen ingen licens om man bara tävlade i lokala tävlingar & upp till & med T50 km räknas som lokal tävling. Nu ska hästlicens lösas oavsett på vilken nivå man tävlar & för att få licens måste hästen vara stambokförd vilket Hestia inte är. Jag har varit i kontakt med Svenska Hästavelsförbundet idag & frågat hur man går tillväga när man registrerar en importerad häst i Sverige: Hestia måste chipmärkas & så ska en ID-kontrollant intyga att signalementet med tecken & virvlar & dylikt stämmer i passet & mitt hästägande ska styrkas på en särskild blankett som ska bevittnas & signeras av ett par personer, sedan ska passet skickas i original tillsammans med bilagorna till Svenska Hästavelsförbundet som utfärdar ett nytt svenskt pass till Hestia istället för hennes polska & när jag får tillbaks det nya passet så ska kopior av detta sändas till Ridsportförbundet som i sin tur ordnar med hästlicensen. Man kan väl lugnt utgå ifrån att det här inte hinner bli klart innan Vedemaritten den 20 april. Dessutom är vår andra tävling, Dackeritten, framflyttad från juni till oktober. Så är det med det.

"Ute på vägen igen"...

...som Uffe sjunger. Bättre vecka, den här, både rid- & vädermässigt även om det i skrivandets stund blåser nästan lika friskt som sist jag bloggade. I måndags kom Hestia & jag ut på en skrittrunda runt Vasaholm, eskorterade av Starman & Pika. Dagen därpå var det riktigt soligt & fint & jag jobbade kväll naturligtvis; jag hann dock longera Hestia en stund på förmiddagen & sedan blev det heden, äntligen, i onsdags - Ingela & Våfflan, Alma & Pika, Ingrid & Starman, Iza & Ruthan samt jag & Bästis var ute i ca 2 timmar; en bra runda med långa pass i trav/galopp. Snön yrde men det var åtminstone nästan helt isfritt på grusvägarna nu.
   På torsdagen hade vi date med Kate (hovslagaren) som denna gång tog med sig sin assistent Uffe (se bilden nedan) - Hestia skötte sig alldeles förträffligt fint & fick mycket beröm, det var säkert Uffes förtjänst tror jag. :-)

   I solsken & med nya vårskor, utan snösulor & broddar, skrittade vi sedan runt Delanders med Emma & Babe & för första gången vågade jag mig på att hala upp Ajfånen ur fickan & ta en bild när jag satt till häst; jag är så rädd att jag ska tappa telefonen & var väl kanske inte helt stadig på handen pga det. ;-)

   En halvtimmes ridning respektive tömkörning i hagen i förrgår & igår, & idag, söndag, har jag jobbat delad tur så Hestia har fått vila.

Fan...

...fan fan (det är utrikiska & betyder "fläkt fläkt fläkt"), veckans ridning har blåst bort. :-( Vi har haft vindar på 10-13 m/s (& upp till 21 sekundmeter i vindbyarna) varje dag torsdag-söndag. I torsdags promenerade jag en halvtimme med Hestia runt gården & hagarna medan tallarna vajade & de andra hästarna galopperade omkring & brallade som galningar runt oss. Sedan har det varit fria aktiviteter för Bästis resten av veckan: Gårdagens långtur på heden tillsammans med distanskamraterna, vilken jag hade sett fram emot i två veckor, ställdes in & idag, söndag, kom dessutom snön farande från alla håll & kanter - den hade de inte räknat med i väderprognoserna.

      Nästa vecka ska det bli lugnare & jag har lyckats byta bort två av tre kvällspass mot dagturer på jobbet så vi kommer igen då, Hestia & jag!

Vår...

...bästa tid är nu. Fällningsperioden är igång - härligaste tiden på året. Eller inte. Man har hår överallt när man varit i stallet, både utvärtes & invärtes, men ni vet ju hur det gamla talessättet lyder: Vill man ha vår får man lida hår. Eller hur det nu var.

    I fredags, 1/3, skrittade jag & Alma en runda runt Delanders på rätt så spända & hoppiga hästar, sedan jobbade jag helgen & lät Hestia vila både lördag & söndag. Igår blev det ett tömkörningspass i eftermiddagssolen; en halvtimme i skritt & mycket trav. Jag tränade min simultankapacitet en stund genom att försöka tömköra med ena handen & filma med den andra vilket gick sådär - båda aktiviteterna görs ju bäst med två händer. Men, men... Resultatet redovisas här nedan:

   Idag tog jag & Ingela en minitur på heden; hon red Flory som inte hade någon som helst lust att röra sig framåt & Hestia vill inte så gärna gå först så vi kom ingen vart alls knappt. Ingela & jag fick hoppa av & leda hästarna förbi svampgårdseländet bland annat. Nåväl, det som inte dödar härdar säger de ju. :-) Imorgon ska jag på styrelsemöte med Anklam så då blir det vila för Hestia, sedan hoppas jag på motion resten av veckan.

Slut på...

...istiden? Äntligen plusgrader den här veckan & isen har långsamt börjat försvinna, det känns ju fantastiskt! Hestia fick vila i måndags efter långturen; jag bara promenerade med henne lite runt & fram & tillbaka på gårdsplanen en stund. Dagen därpå blev det longering av enklaste slag (utan inspänning, i grimma rent av) i skritt & trav; vi höll till i den hagen som erbjöd det lämpligaste underlaget för tillfället. Det var inte det bästa linlöpningspasset kanske, men solnedgången var fin i alla fall. :-)

   En knapp timmes uteritt tillsammans med ponnyflickorna Alma & Ingrid igår & idag, torsdag, red Iza & jag en variant av Forsbergsrundan i alla gångarterna (Hestia visade upp några stycken utöver de vanliga tre...) vilket tog ungefär 1½ timme, det var en mysig tur.
   Februari är slut, imorgon börjar väl våren officiellt tror jag. Under den här månaden har Bästis & jag varit ute på 14 ridturer: De flesta på 45-90 minuter samt fyra lite rejälare rundor där vi var borta i mellan två & fyra timmar. En del aktivering hemma på gården har det förstås också blivit; mest tömkörning & longering men även något lättare ridpass i hagen.
   I dagarna har jag förövrigt även skickat iväg en beställning till världens förnämligaste nätbutik; amerikanska Runningbear så nu går jag i väntans tider! Paketets innehåll avslöjas när det anländer. :-)

                                             

Det blåser på...

...månen heden. Jajamensan, det har blivit hedenturer i helgen trots ett evinnerligt blåsande - det snöade horisontellt emellanåt. Igår (lördag) tog Johanna, Vilma & jag en kortare skrittrunda på ca 1½ timme. Idag var det tänkt att vi Anklammare skulle haft lite av ett inofficiellt styrelsemöte på Revingehed; ordförande Kikki, kassör Görel & jag då, sekreteraren, skulle träffas & träningsrida men ordföranden ställde in pga blåsten så det blev bara jag & Görel & så Iza också. Vi red drygt 2½ mil, mest i skritt pga isen men i skogen kunde vi både trava & galoppera lite lugnt, vi var ute i 4 timmar & Hestia var superpigg hela rundan. Jag skaffade mig en sådan där smart telefon äntligen för någon vecka sedan & i helgen har jag testat appen Endomondo när jag red - ett träningsprogram som är kopplat till telefonens GPS & visar hur långt man springer/cyklar/går/paddlar osv, eller i mitt fall rider, & i vilken hastighet. Fråga mig inte hur det funkar men det funkar i alla fall, bortsett från att batteriet i iPhonen dog i slutet på dagens långa ridtur. Nu ska jag bara hitta en app som tar bort isen från grusvägarna också!

"Fruktansvärt...

...långtråkig & dötrist & tråkig..."  Nej, nu är det inte kul längre med den här vintern & detta underlaget! Efter vila i dagarna två (måndag-tisdag) skrittade Emma & jag ut en timme i onsdags; rena blankisen under oss nästan hela vägen. I går var det åtminstone lite soligt & Hestia & hennes väninna Flory fick springa runt spritt språngande nakna i hagen ett tag. Jag var i stallet på kvällen & tömkörde Hestia ca 30 minuter i skritt & trav: Jag lyckades hitta en för ändamålet lagom stor plätt utan alltför många isfläckar, yeah!

   Idag var jag så trött efter jobbet & så less på allt så Bästis fick vila igen. Men i helgen ska jag ut på heden i alla fall. Om det så är det sista jag gör! ;-)

"Mitt namn är...

...Ulla-Bella, min sekreterare, & då kan man allting & lite till!" Veckan började med en runda runt Delanders tillsammans med Emma & Babe i måndags; vi skrittade mestadels, travade lite på stigen i skogen - grusvägen däremot där vi brukar trava annars var glashal. Därefter blev det vila både tisdag & onsdag; i tisdags pga kvällsjobb & på onsdagen arbetade jag på dagen & sedan hade vi årsmöte med Anklam. Jag som för bara ett litet tag sedan, när jag trodde att föreningen skulle läggas ned, lekte med tanken på att gå med i en big bauta ridklubb med hundratals medlemmar där man kunde vara anonym & inte behövde engagera sig i något är nu kvar i min pyttelilla klubb (som är mindre än någonsin) & jag har dessutom blivit vald till sekreterare i styrelsen också. Så kan det gå när inte haspen är på, som man säger. :-) Nåväl, årsmötet ägde rum på Big Bowl här i Malmö där vi först ägnade oss åt INOMHUSSPORT (tänk att det finns sådana) & sedan åt vi buffé, det var trevligt.
   I torsdags tömkörde jag Hestia, ett rejält pass med mycket trav bl a över en upphöjd bom. Hestia var duktig förutom en stund när hon blev väldans rädd & upprörd över något & balanstravade runt med svans & huvud rakt upp & trumpetade som en elefant (hon såg ganska tjusig ut, jag funderade lite på att anmäla henne till någon arabutställning) - det tog ett tag innan jag fick kontakt med henne men sedan gick det bra igen. Två kortare ridturer (50-60 min) på fredagen & igår, lördag; den första med Johanna & den andra tillsammans med Emma & Alma. Idag har jag varit ute på Revingehed & ridit ihop med Iza - vi red en del av den rundan som Görel & jag tog för två veckor sedan, drygt 13 km i skritt, trav & lite galopp emellanåt.

A weak...

...week. Tjoho, nu är det vintervitt ute igen & hårt & halkigt. Detta i kombination med min jobbigaste jobbvecka på schemat samt rejält med värk i min scoliosrygg (det har känts lite bättre nu de sista dagarna; i tisdags & onsdags var det rent rysligt) har gjort att den gångna veckan blivit lite sämre ridmässigt: Vila för Hestia i måndags som utlovat då jag jobbade kväll, sedan en halvtimmes ridning i skritt + lite trav i hagen kvällen därpå. I onsdags kanade vi runt Vasaholm tillsammans med Ingela på Flory, Alma på Pika & Ingrid på Starman.
   Torsdagen var veckans enda lediga dag för min del & min enda chans att rida i dagsljus. Jag fick med mig Iza ut en sväng på heden. När vi red iväg ljöd kulspruteskjutandet från Revinge (de leker ju krig där ibland) så vi höll oss längs den västra kanten av heden, red till "upploppsrakan" (där Hubertusjakten brukar avgöras) & sedan genom Torna-Hällestad City & via Borelund på vägen hem. Vi travade ett par kortare sträckor för att få upp värmen lite, annars skrittade vi mest hela tiden: Vi var ute i strax över två timmar. Hestia visade sin dressyrtalang genom att rygga i hög fart i nedförsbacke, omringad av en massa mycket nyfikna & närgångna ungtjurar - det måste väl ändå vara åtminstone Lätt A-nivå på en sådan övning? En & annan piruett & flygande halt (Hestias specialitet) vid grindarna blev det också förstås men i övrigt var hon ganska lugn; hon taktade ju lite när vi skulle skritta över fälten men jag tror minsann inte att hon galopperade ett enda steg på hela rundan, det var duktigt! :-)

   Igår var jag "ude po lanned" (som de säger ute på landet) en stund på morgonen & mockade & vägde upp mat mm innan jag skulle arbeta kväll igen, vila för Hestia då alltså. Ikväll, efter jobbet, har jag hunnit med ett kort men riktigt bra tömkörningspass: Skritt & mycket trav på större & mindre volter samt över en bom på marken - Hestia var så fokuserad & fin. Imorgon, söndag, däremot jobbar jag delad tur (eller otur) så då har jag inte tid att åka till stallet alls. See you next week!

"Den bästa träningen...

...är den som blir av" skrev en klok distansryttare på Facebook för ett tag sedan & det kändes faktiskt som en tröst att till & med eliten har det tungt så här års. Man blir minsann mäkta nöjd med sig själv när man lyckas få till något bra trots väder & vind & mörker & underlag. Det här veckoslutet har träningen blivit av: Först lite fredagsmys (ca 45 minuters skritt & trav i pannlampornas sken) tillsammans med Ingela & Flory den 1 februari & sedan igår, lördag, var vi tre Pederslundare (Ingela, Alma & jag) samt lika många Agelundare (Johanna, Iza & Jeanette) som gav oss iväg på en lugn tur på Revingehed. Eller, nja, för min egen del var den kanske inte jättelugn; Hestia hade som vanligt målsättningen att förbränna dubbelt så många kalorier som alla andra & galopperade när vi skulle trava & travade när vi skulle skritta, hon svettades & tuggade fradga, men resten av gänget såg ut att njuta av en stillsam & harmonisk ridtur i alla fall. ;-) Vi var ute i lite drygt 1½ timme tror jag.

   Idag åkte distansridbyxorna på när klubbkamrat Görel & jag skulle ut på en lite längre träningsrunda på heden: 18 km blev det totalt varav ungefär hälften i skritt + en del låånga pass i trav/galopp. Detta var både den längsta sträckan jag ridit & framför allt den bästa känslan jag haft på hästryggen sedan hösten 2011, innan jag lånade ut Hestia på foder. Det enda som gick dåligt var att  s t å  s t i l l a  & vänta medan Görel hoppade av för att öppna grindar - det gick inte alls, Hestia for runt som en guttaperkaboll som min mor skulle ha sagt. Däremot var hon faktiskt ganska snäll när jag själv hoppade av & på & så länge vi var i rörelse var hon superduktig; det är ju ändå det som räknas. ;-) Dagens runda på kartan:

   Du ska det bli rätt så skönt med en vilodag tycker nog både jag & Bästia. Får väl se om man lyckas klämma fram lite träningsvärk imorgon.

Här kommer...

...sjörapporten. Hestias snösulor har verkligen gjort underverk, precis som väntat: Från ca 15 minusgrader i fredags när hovslagaren lade på dem till omkring 5 plusgrader bara några dagar senare. Från en decimeter snö till barmark & gigantiska vattenpölar överallt - nu hade hon behövt ha simfötter på hovarna istället...

   I måndags skrittade vi ut en runda; jag, Ingela, Emma & Vilma. Dagen därpå fick Bästis påhälsning både av släktingarna från Kristianstad/Bromölla & av gamla medryttaren Fia som numera bor i Oslo. Ingen ridning dock i tisdags pga brist på ridsällskap & igår, onsdag, jobbade jag kväll så då hann jag inte motionera Hestia heller. Idag har det blåst hårda vindar på Nordsjön & även över innanhaven i hagarna - hästarna kunde inte gå ut förrän vid lunchtid. På eftermiddagen, när jag anlände till stallet, hade blåsten avtagit & jag & Hestia, Vilma & Pika samt Rebecca & Starman vadade runt Delanders ihop.
   Januari är härmed till ända & det känns skönt att ha kommit igång någorlunda med ridningen äntligen. 14 uteritter (på 45 min-1½ timme ungefär) har det blivit den här månaden vilket jag tycker mig kunna vara ganska nöjd med & därtill en del longering/tömkörning samt något ridpass i hagen. Nu är den värsta perioden över: Det blir allt ljusare på eftermiddagarna & förhoppningsvis ser vi lite vårtecken snart!

"New...

...shoes!" Det blev vila för Hestia i tisdags, sedan longering i skritt & trav på onsdagen. I torsdags skrittade jag ut en runda runt Delanders tillsammans med Vilma & Ingrid i smärtande kyla: Jag hade dittills klarat mig rätt rätt hyfsat med dubbla strumpor, rejäla vinterkängor & mina distansstigbyglar av plast (som inte binder kyla på samma sätt som vanliga stålstigbyglar) men under denna ridtur var det så kallt att det riktigt gjorde ont i tårna. Även fredagen bjöd på en imponerande samling minusgrader; då åkte jag till stallet redan på morgonen. Hestia skulle få nya dojjor av en ny hovslagare, det var mycket nytt på en gång: Varmskoning för första gången, "vinterdäck" (a k a snösulor) som hon heller aldrig har haft (jag var lite i valet & kvalet men tänkte att "Om hon får på sig de där snösulorna så kommer garanterat snön att försvinna inom kort & det hade ju varit hemskt skönt") men allt gick bra. Bästis fick till & med en extra sidokappa på utsidan av höger bak, så där som Petter brukade göra på sin tid, för att skon ska sitta bättre på sparka-i-väggen-när-jag-vill-ha-mat-hoven.

   Meningen var att jag skulle ha åkte hem efter hovslagarbestyren & sedan återvänt till stallet en andra gång senare på eftermiddagen & skrittat ut med Emma men pga den envisa kylan ställde jag in turen - Hestia fick vila både fredag & igår (pga 11½-timmespass på jobbet) & idag blev det ett stycke longering igen medan snön yrde omkring oss. Nästa vecka verkar det dock, om man får tro väderprognoserna, bli betydligt mildare! :-)

Krismöten...

...& grismöten. I lördags blev det ridning på Revingehed i glada vänners lag; vissa av vännerna (framför allt Mikey & Babe) var lite väl glada & bockade & brallade & höll på så vi fick mest hålla oss till skritt ute på de öppna fälten i alla fall. På grusvägarna gick det dock bra att trava. Det var kallt men soligt & näst intill vindstilla, en vacker dag!

   Igår, söndag, var jag i stallet ganska sent pga klubbmöte med Anklam. Ingela & jag tog oss med nöd & näppe runt Vasaholm i mörkret. Det var väl inte precis den mysigaste ridturen jag varit med om: 12 minusgrader & hästar som inte ville gå fram. Hestia & Flory backade & snurrade i kapp men vi kom hem tillslut ändå. :-) Idag har jag ridit en sväng på heden tillsammans med Iza & då blev tempot lite högre - åtminstone efter att vi hade lyckats ta oss förbi någon jätteläskig fladdrande plast på svampgården. Vi var ute i ca 1½ timme & red lite i alla gångarter fast mest i skritt & trav. Under dagens runda hade vi först närkontakt med ett gäng hjortar, de var bara några meter ifrån oss. Sedan fick vi plöja oss fram igenom en flock med kor som stod över hela vägen & vägrade flytta på sig. Vi blev skrämda av en häger & en and som flög upp ur ett & samma dike med några sekunders mellanrum & när vi trodde att det inte kunde bli mer livat kom en samling vildsvin springandes: Det var på ungefär samma plats som sist fast den här gången var vi betydligt närmare dem. Jag blev lite nervös kan man väl lugnt säga men hästarna brydde sig faktiskt inte så mycket om dem, de typ tittade på grisarna & sa "Där är några som springer & har roligt! Får vi också springa nu?" Det fick de, men inte åt samma håll som vildsvinen!
   Jag vill gärna skriva någon rad om Anklamsträffen igår också: Det var väl lite av ett krismöte. Flera medlemmar som både sitter i styrelsen & har viktiga ansvarsområden i arbetet inför & under Greveritten har lämnat föreningen den senaste tiden & sökt sig till andra klubbar. I vår pyttelilla ridklubb (INNAN avhoppen var vi ca 25 medlemmar) märks ett sådant bortfall väldigt tydligt & jag var helt övertygad om att mötet igår skulle resultera i att vi lade ner föreningen; jag hade redan börjat fundera över alternativa klubbar att gå med i istället. Efter en hel del diskuterande fram & tillbaka bestämde vi oss emellertid för att avvakta ett år till med nedläggningen. Greveritten blir det nog inget av med tyvärr, det var tufft med funktionärer redan tidigare, men vi behåller vår lilla förening under lite nya & enklare former & jag är stolt & glad över att (förhoppningsvis) få tävla för Anklam detta året med. Sedan får vi väl se vad som händer & sker.

Kalla...

...kriget. I måndags (14/1) lät jag med hyfsat gott samvete Hestia vila efter att hon ridits fem dagar i streck. Sedan kom ryssvintern (det brukar heta så i media nuförtiden, tydligen är det ryssarna som skickar hit snön & den här paralyserande kylan vilket jag kan tycka är förbaskat taskigt) tillbaka med besked: På tisdagen & onsdagen blev det en stunds tömkörning respektive longering i hagen på kvällen, det var vad jag mäktade med i 15 minusgrader. Igår, torsdag, däremot lyckades vi komma ut på en tur i dagsljus tillsammans med Iza & Ruth samt Maria & Candle från Agelund. Vi red i skritt & trav (Hestia & jag galopperade lite också i smyg) bland annat genom "sommarhagen" & förbi stugorna & Borelund; rundan tog väl 1 timme & 20 minuter ungefär. När jag & Hestia kom tillbaka till Pederslund, lagom röda om kinder & näsa (jag) & med frost i skägget (mestadels hon) möttes vi först av Zorro (schäfern) med en jättepinne i munnen & efter honom kom Ingela med jättekameran så vi blev förevigade också.

  Idag skulle jag ha ridit ut en kortare tur men ridsällskapet blev krassligt tyvärr, Hestia fick vila istället.

Riktig tur...

...är en tur på Revingehed! Jajamensan, jag har hållit min nyårsambition hittills i alla fall: Ridning i dagarna fem som planerat & härmed även ett andra blogginlägg den här veckan. Det har blivit tre kortare rundor (45-60 minuter) i skritt & trav på Delanders/Borelundshållet; två tillsammans med Ingela & ponnyflickorna & en (igår eftermiddag) i sällskap med vännerna från Agelund, ett halvtimmespass i hagen (mestadels i skritt, det var väldigt hårt & knöligt där tyckte Hestia) & idag fick Bästis & jag komma ut på årets första tur på heden, äntligen! Ingela & Våfflan, Alma & Pika samt Ingrid & Starman var med också & vi var ute i ca 1½ timme. De andra red i skritt & trav men Hestia ville bara galoppera & galoppera i vanlig ordning så det fick hon göra (det brukar vara lugnast så) i samlat tempo. Hon var så fin & duktig & jag såg mina första vildsvin live (dock på betryggande avstånd tack & lov; hästarna verkade inte märka av dem) vilket var spännande förstås - det är lite som att vara på safari när man rider på Revingehed.

    

Nytt år...

...& nya friska tag. Hela hösten kantades av motgångar; Ingela som bröt foten & som precis NU har kunnat börja rida lite försiktigt igen, Hestia som blödde näsblod i en månad, långdragna förkylningar bland hästkompisarna på Agelund & sedan i början av december blev det plötsligt vargavinter med ner mot 15 minusgrader & is & snö & sedan tö & slask, därtill en tappad sko, massa jobb för min del osv. Hestia motionerades lite sporadiskt bara & det kändes meningslöst att blogga & ca två veckor över jul & nyår (under vilka jag jobbade 29 timmars kvalificerad övertid & drygt 50 timmar med storhelgs-ob - när lönen kommer ska jag sjunga den där "Don't be fooled by the rocks that I got, I'm still I'm still Jennie from the block, used to have a little now I have a lot..." osv /J-Jo) fick Bästis vila helt - de andra hästarna i stallet hade också julledigt samtidigt.

   Nåväl; förra veckan började igångsättningen så sakteliga med två skrittrundor runt Delanders, den första tillsammans med Ingela på Flory & den andra med halva stallet: Ingela/Flory, Emma/Babe, Vilma/Pika samt Rebecca på Starman & sedan longerade jag 30 minuter i skritt & trav över en bom på marken i lördags. Igår, måndag, blev det Delanderstur igen ihop med Emma. Vila idag pga kvällspass på jobbet men sedan hoppas jag kunna rida resten av veckan. En av mina nyårsambitioner (jag gillar inte "löften" precis) är att både Hestia & jag ska vara i hyfsad form när tävlingssäsongen börjar, oavsett om det blir något tävlande eller inte i år. :-) Jag ämnar även bli lite bättre på att skriva i bloggen förstås.