Kalla...

...kriget. I måndags (14/1) lät jag med hyfsat gott samvete Hestia vila efter att hon ridits fem dagar i streck. Sedan kom ryssvintern (det brukar heta så i media nuförtiden, tydligen är det ryssarna som skickar hit snön & den här paralyserande kylan vilket jag kan tycka är förbaskat taskigt) tillbaka med besked: På tisdagen & onsdagen blev det en stunds tömkörning respektive longering i hagen på kvällen, det var vad jag mäktade med i 15 minusgrader. Igår, torsdag, däremot lyckades vi komma ut på en tur i dagsljus tillsammans med Iza & Ruth samt Maria & Candle från Agelund. Vi red i skritt & trav (Hestia & jag galopperade lite också i smyg) bland annat genom "sommarhagen" & förbi stugorna & Borelund; rundan tog väl 1 timme & 20 minuter ungefär. När jag & Hestia kom tillbaka till Pederslund, lagom röda om kinder & näsa (jag) & med frost i skägget (mestadels hon) möttes vi först av Zorro (schäfern) med en jättepinne i munnen & efter honom kom Ingela med jättekameran så vi blev förevigade också.

  Idag skulle jag ha ridit ut en kortare tur men ridsällskapet blev krassligt tyvärr, Hestia fick vila istället.