Snöblindhet...

...& tunnelseende. I slutet av januari tänkte jag att "Om en månad, då är det slut på vinter & is & snö." Jag hade fel. I slutet av februari tänkte jag: "Om en månad, DÅ är det vår på riktigt!" Men nej, fel igen. Idag är det sista mars & nu vågar jag knappt hoppas på att vi slipper vintern någonsin... Okej, solen skiner & värmer ganska gott idag faktiskt men där solen inte kommer åt, som på Pederslunds gårdsplan & ridbana, ligger snön & isen kvar & det ska fortsätta vara minusgrader på nätterna minst tio dagar till enligt väderprognosen. Men, men; vattnet fungerar i stallet sedan någon dag tillbaka i alla fall - hurra! Man får verkligen vara tacksam över det lilla...
   Annars har det varit en bra vecka, den här, mellan snöbyarna: Måndag & tisdag red jag tillsammans med Jenny, Florys nya medryttare, i hagen - lite markarbete/typ-dressyr i en halvtimme ena dagen & en knapp timme den andra. I onsdags kom Eva F med chipmärkningsgrejerna; Hestia blev lite upprörd & sa "Vafan, det har ju nyss varit EN elak tant här & stuckit mig i halsen & nu kommer det EN TILL! Det kan inte vara nyttigt!" Efter veterinärbesöket belönades Hestia med en ordentlig tur på heden med mycket trav & galopp tillsammans med Våfflan & Pika, då blev hon på lite bättre humör. Två timmar var vi ute.
   Sedan hade jag kvällspass på jobbet i dagarna två; på torsdagen fick Hestia vila helt & i fredags hann jag longera henne en stund innan jobbet. Igår (lördag) så var det dags för årets hittills mesta äventyr: Jag, Ingela & min klubbkamrat Elvy träffades på förmiddagen & red till andra sidan väg 11 via den lilla gång- & cykeltunneln vid Knivsåsen. Vi fick hoppa av & leda hästarna igenom, det var knappt Våfflan kom under ändå - han fick verkligen huka sig. (Lillebror på bilden är BETYDLIGT mindre än Våfflan...)

   Jag hade haft lite tunnelångest men Hestia skötte sig jättefint, hon var nog den av de tre hästarna som tog det lugnast. Nåväl, vi fortsatte till Görels stall i Björnstorp där vi hämtade upp henne & EssEmEss & sedan blev det en härlig runda i skogen på Romeleåsen. Att bege sig in i skogen kändes som att komma ut ur garderoben (hehe) & kliva rakt in i landet Narnia - där rådde midvinter fortfarande med massor av snö på somliga ställen. Eftersom det var så isigt & halt på skogsvägarna skrittade vi mest men här & där gick det att trava eller galoppera en bit. Hestia var mycket pigg & glad!

   När vi skulle tillbaka till Torna-Hällestad igen red vi över vägen istället för under - det gick också bra. Totalt var vi ute i fyra timmar & vi hann knappt komma hem innan vi började planera inför nästa Björnstorpstur.
   Idag hängde Bästis & jag med ett par av Agelunds ridhusnördar (ridhusnördarnas eget ord, inte mitt) på en kortare runda i skritt & trav & Hestia kändes väldans pigg trots gårdagens bravader.
   Under mars månad har vi varit ute på elva uteritter, varav fyra rejälare dvs på minst två timmar. Lite mer aktiviteter hemma på gården än vanligt har det blivit; markarbete, longering/tömkörning & promenad hemmavid. Den här månaden har jag också fixat med en del annat runt omkring; Hestia har fått nya skor & sin årliga vaccinationsspruta, hon har blivit ID-kontrollerad & chippad & passet & alla bilagor är nu inskickade till Svenska Hästavelsförbundet för registrering.
   Dessutom: Jag har faktiskt tagit beslutet att INTE rida Vedemaritten den 20 april eftersom jag inte vet om allting hinner bli klart med stambokföring & licenser osv. Däremot kommer jag att åka med Görel (som ska vara domare) upp & hjälpa till som tävlingsfunktionär; jag har ändå tagit ledigt från jobbet hela den helgen. Min & Hestias första tävling i år blir Göingeritten den 11 maj - den ritten har jag ridit en gång tidigare & banan är jättetrevlig, jag ser verkligen fram emot detta & vem vet, har man RIKTIG tur är det kanske till & med barmark i skogarna då... ;-)