Allvarligt...

...talat: Jag vill inte rida henne förrän hon har blivit verkad & skodd (& hovslagaren kommer först på söndag) utan planen är att jobba Hestia från marken de här närmaste dagarna. Idag skulle det bli tömkörning i en av hagarna som inte används för tillfället - fröken "Hetsia" var nämligen inte alldeles tillfreds med att behöva lämna Våfflan & gå in i stallet så jag tyckte att det var schysstare att hålla till där hon kunde se kompisarna, istället för att gå upp till paddocken. Hur som helst. Meningen var egentligen att jag skulle gå bakom henne & tömköra "rakt fram", men det gick inte alls - tittig & ofokuserad & hon bara vände runt & virade in sig i linorna hela tiden. Efter mycket om & men & tjafs gick det tillslut åtminstone hyfsat bra att tömköra på en mindre volt i vänster varv. Jag bidrar med en liten filmsnutt; här höll jag kameran i den ena handen & båda tömmarna i den andra. Det såg något bättre ut när jag höll en töm i varje hand - det kan jag ju påstå i alla fall & ni kan inte motbevisa mig. ;-)

   Hestia må ha glömt allt vad longering & tömköring heter, men däremot har hon lärt sig något annat: I hela sitt liv har hon lystrat till ett westerninspirerat "HOOooo" som bromsande kommando - jag anammade detta när jag köpte henne, det fungerade utmärkt både för att få henne att sakta ner, stanna & stå stilla. Ikväll när jag arbetade Hestia i linorna & hon hetsade upp sig & började trava sa jag, i vanlig ordning, "HOOooo... HOOOOOoooooooo... HOOOOOOOOOOOOOOOO!!" & inget hände. Sedan sa jag "Prrrrrrrrrrrr" typ istället, så som de flesta säger här i Sverige, & då bröt hon av till skritt. Varenda gång! Tänk att en häst kan lära sig ett nytt kommando (& fullständigt rata det gamla inarbetade verkar det som) på några månader. Undrar hur många månader det kommer att ta för MIG att vänja mig vid ett nytt kommando? Fan, jag som faktiskt var rätt så förtjust i HOOOooooo-andet...